Hur jag arbetar och uppdraget som psykoterapeut

Individuella psykoterapeutiska samtal – kognitiv beteendeterapi, KBT

I arbetet med psykoterapi individuellt görs en individanpassad bedömning och planering. Vi upprättar tydliga mål och fokus i början på behandlingen. Det tas hänsyn till individens psykiatriska diagnoser, kontext och kulturella faktorer och utgår från det klienten vill ha hjälp med.  

Initialt görs en kartläggning och klinisk bedömning kring vilken metod som passar bäst gentemot klientens problematik. Detta kan kallas för att jag gör en fallformulering tillsammans med klienten. Denna fallformulering kan baseras mer eller mindre på antingen en mer kognitiv stil eller beteendeanalys (inlärningspsykologi). Diagnostiska bedömningar eller så kallade screeningar görs alltid, om vi till exempel misstänker någon neuropsykiatrisk problematik. Om till exempel klienten har PTSD som primär problematik och själv vill arbeta med detta kan en syndromspecifik behandlingsplan läggas upp, till exempel manualbaserade Prolonged Exposure. Där går vi tillsammans igenom hur det kan vara hjälpsamt. Här görs även bedömning om klienten har tillräckliga färdigheter, i till exempel känsloreglering (beskriva känslor, förstå känslors funktion och så vidare) eller sociala färdigheter (till exempel hur inleda, vidmakthålla eller avsluta en relation) och om så inte är fallet arbetar vi med dessa delar, till exempel med syfte att förbereda för PTSD-behandling. Här kan arbetat inspireras av olika metoder, till exempel dialektisk beteendeterapi, DBT för att öva upp färdigheter eller till exempel av Acceptence and Commitment Therapy, ACT som handlar om att nå sin värderade riktning. 

Om klienten har flera diagnoser kan det vara mer effektivt att upprätta en behandling som har effekt på flera diagnoser, detta kallas kliniskt för en transdiagnostisk fallformulering, alltså en diagnosöverskridande behandling där vi utforskar tillsammans vilka mekanismer som vidmakthåller klientens problematik. En bedömning görs från mina sida kring den mest effektiva behandlingsmetod med starkast evidensstöd i det enskilda fallet och arbetar sedan utifrån detta. Valet av modell förmedlas pedagogiskt till klienten (naturligtvis på dennes språk) så att den har förstått på ett bra/konstruktivt sätt. 

I psykoterapi används mätningar regelbundet där klienten får fylla i olika självskattningsformulär. Detta för att mäta framgången och effekten och får att klienten ska se att det faktiskt blir skillnad. Det finns en uppsjö av tester, men viktigast är att använda rätt typ av test utifrån den problembild vi arbetar med. Vid PTSD används andra tester än vid till exempel depression eller social fobi och så vidare. Jag använder test som har gott evidensstöd. Om vi arbetar med till exempel känsloregleringsfärdigheter så finns det test lämpade för detta. 

Under behandlingens process används olika interventioner i samtalet utifrån vald modell och de konkreta målen som satts upp. Som psykoterapeut arbetar man aktivt med att engagera, motivera klienten och vidmakthåller en god och sund relation.

Vid behandlingsavslut upprättas alltid en vidmakthållandeplan. Alltså hur klienten kan fortsätta arbeta, utmana sig och öva på det hen har fått ut i behandlingen, här kan också anhöriga och vårdgrannar vara nödvändiga att involvera för att det ska bli bra. Det kan röra sig om att öva på sociala färdigheter, medveten närvaro, känsloreglering eller att fortsätta utmana sig kring platser, situationer, stå ut i obehagliga känslor, vara mindre känslostyrd, beteendeaktivering och så vidare.  

Gruppbehandling – KBT

I mitt arbete med gruppbehandling samlas man runt en gemensam problembild. Olika teman tas upp i gruppen för att gås igenom. Det kan till exempel handla om hur göra sig förstådd av andra eller hur avbryta negativa beteendemönster (till exempel vid självskada). Här skissas beteendeanalyser upp så att deltagarna förstår vidmakthållandet och alternativ till att avbryta ett självskadebeteende. Ofta har deltagarna en liknande problematik där gruppen i sig fungerar som förstärkande och skapar en gemenskap och trygghet. Deltagare kan delge sina egna erfarenheter kring hur de hanterat olika problem och svårigheter och vad som varit hjälpsamt för dem. Ofta är problem knutna till svårigheter i relationer varvid ett gruppformat ger en utmärkt grund att öva på att bygga på sociala färdigheter genom till exempel rollspel (där gruppen genom reflektioner till varandra skapar medvetenhet och förståelse kring hur man kan upplevas av andra och träna in nya beteenden och färdigheter). Här förstärks de olika deltagarnas förmåga och färdigheter i kommunikation och socialt. Förmågan att aktivt lyssna tränas upp. Ständiga återkommande teman är ofta träning i medveten närvaro som också anpassas utifrån deltagarna som befinner sig i gruppen. Jag har enskilda samtal med deltagarna kring syfte med gruppen eller om de behöver dryfta svårigheter och även för hur vi kan anpassa för till exempel neuropsykiatrisk problematik, allt för att skapa så hög delaktighet och engagemang som möjligt. Varje gruppsession avslutas med en sammanfattning kring valda teman för dagen och utvärdering. Ofta är det ett mindre antal i gruppen varvid de enskilda får ett större fokus och utrymme. 

Sist men inte minst, så diskuterar jag med personalgruppen kring arbetssätt och hur vi tillsammans kan nå våra mål med klienterna. På så sätt delas våra gemensamma erfarenheter och jag kan dela min syn och analys för att behandlingen ska nå största möjliga framgång. 

/ Dennis Magnusson

Socionom och KBT-terapeut (steg 1 och steg 2, psykoterapeutprogrammet). 

2021-